Året är 1141 och England sönderslits av maktkampen mellan Kung Stephan och Kejsarinnan Maud. Två munkar på flykt undan inbördeskrigets fasor söker en fristad i klostret i Shrewsbury. Broder Humilis, en korsfarare som lämnat sitt gamla liv och anslutit sig till benediktinerna och hans tillgivne följeslagare, den stumme och gåtfulle Fidelis. Allt förlöper väl till dne dag då den unge Nocholas, som tidigare varit Humilis väpnare, kommer till klostret och meddelar att han vill gifta sig med den flicka som en gång var Humilis trolovade. En slumrande tragedi väcks till liv, ett begånget brott tycks uppdagas- och det är bara den skarpsinnige och oförtröttlige broder Cadfael som förmår skilja mellan skyldig och oskyldig.
Jag är väldigt förtjust i Broder Cadfael och med Peters sätt att bygga upp en historia. Det finns ett flertal i serien om Cadfael och jag ska försöka få tag på dom alla. För mig är Broder Cadfael som en korsning mellan Sherlock Holmes och James Bond men med munkkåpa och förflyttad till 1100-talet. I just denna bok har dock broder Cadfael en mindre roll än vad han tidigare haft. Här får istället dom andra karaktärerna tar större plats allmedan broder Cadfael står stillsamt vid sidan och väntar på att kunna hjälpa och leda vilsna själar på rätt väg. I denna bok begås inte ett enda mord, inte en droppe blod och ingen mördare. Men det är ändå en spännande historia med många komplikationer och svårigheter. Allt medan England blöder under inbördeskrigets fasor. Miljöbeskrivningarna är detaljrika och fulla av liv. Det doftar örter i broder Cadfael örtgård, solen bränner en på kinderna och man hör kyrkklockan ringa till bön. Underbart! Perfekt läsning när lusten inte är så stor, när man inte orkar med allt för tunga böcker. Då kan man återkomma till broder Cadfael och då stillas hjärtat en stund och man får ro i kroppen.
