Ett höghus i Blackeberga börjar luta. En paparazzifotograf jagar den perfekta bilden men möter något annat. En kvinna hittar ett lik som hon vill ha för sig själv. En tullkontrollant äger en mystiskt förmåga att se vad människor döljer. En man tror han har funnit ett sätt att lura döden. Här finns nio berättelser skrivna på mina pappersväggar, det tunna väggar som skiljer oss från det oförklarliga andra. Det handlar om kärleken och döden. Vad gör vi när de kolliderar och monstren kryper fram ur springorna?
Precis som Ajvides ”Låt den rätte komma in” så kastade mig över denna bok med korta berättelser. Jag hade boken i handen hela tiden och kunde inte släppa taget. Även vid tillfälle då jag nästan mådde illa av fasa. Ajvide vet precis hur han ska använda orden till att skrämma en totalt, det är inte en massa våldsamheter och blod i hans ord. Men små fina nyanser gör att paniken växer och växer. Den faktor att allt utspelas här och nu, i en svensk grå stad som på ytan är helt normal och vanlig gör det ännu mer skrämmander. Jag älskar tex King och Kontz böcker men dom utspelar sig där borta där jag inte är, alltså är jag trygg här. Men med Ajvide kan monstrena titta fram precis här och nu, mitt framför näsan på mig. Att jag bor på landet med mörkar skogar, inga gatulampor och ett mörkt litet torp med vinklar och vrår gör ju inte saken bättre. Skriver helt kort om ett par av dom jag gillar bäst av dessa berättelser.
Gräns: En kvinna som har en mycket konstig förmåga att kunna se vad människor döljer jobbar lämpligt nog i tullen. Hon är smugglarnas skräck. Men vem är hon? Varför ryggar andra när dom ser henne och varför flyr djuren när hon kommer i närheten. Stark om utanförskap och ensamhet. Och om att känna kärlek mitt i fasan.
Vikarien: Ett samtal och allt vänds upp och ner. En barndomsvän som ber om att få berätta om den där dagen, som sluta med att han försvann spårlöst. Han vill berätta om vikarien. En smygande skräck, en fasa inför något som inte har namn.
Majken: En kvinna, trött på livet, trött på att sköta sin sjuka make, trött på allt. En dag får hon kontakt med Majken. Sen förändras allt i en rasande fart. Och så pang tar allt slut! Ett mycket oväntat slut som gjorde mig häpen. Fascinerande om hur en människa tänker om mitt och ditt. Om vänskap mitt i livet, när allt känns slut.
