Member Login

Lost your password?

Registration is closed

Sorry, you are not allowed to register by yourself on this site!


Archive for the ‘Deckare’ Category

Michael White, Equinox

tisdag, september 22nd, 2009

En ung kvinna hittas brutalt mördad. Hennes hjärta har avlägsnats. Tjugofyra timmar senare finner man ytterligare en kvinna mördad. Polisfotografen Philip Bainbridge och kriminalreportern Laura Niven upptäcker att morden inte är begränsade till här och nu. Som ett eko från svunnen tid träder en chockerande berättelse fram där Isac Newton flätas samman med en dödlig konspiration. En ursinnig jakt på  mördaren inleds. Snart befinner sig Philip och Laura mitt ute i ett livsfarligt spel, fångade i de mörka labyrinterna under Oxford.

Spännande men med en  ”jaha” känsla får jag av denna boken.  Mystiska ritualer, alkemi, vansinniga människor och konspirationer långt tillbaka i tiden. Historiska personer såsom Newton är inblandade. Visst en trevlig lässtund, bra skrivet och många detaljer, språket känns en aningen tillgjort (kanske beror på översättningen?). Underhållande för stunden men inte min favorit.

Jan Mårtenson, Tre skilling blanco

söndag, juli 19th, 2009

Kan man drunkna i en rosenrabatt? Är södegök alltid dödergök? Det är frågor  den unge diplomaten Jonas Berg, kusin till Johan Kristian Holm, möter på sitt midsommarfirande i hjärtat av Närke. På den gamla herrgården Bosta trasar döden sönder brutalt sönder idyllen, törnrosasömnen störs av ett sensationellt frimärkesfynd. Den blonda försommaren är kuliss till en lätt komedi som slutar i tragik en mörk augustinatt med rund kräftmåne. Bellmans luta klingar i sommarnatten. Trädgårdsgångarnas grussträngar försvinner bland gröna buskage. Blommor står bleka i dunklet. En båt glider stilla ut på svarta vatten. Och någon väntar…

En ljuvlig bok i vacker herrgårdsmiljö, men i den blomsterdoftande natten döljer sig något mörkt. En riktig pusseldeckare med lätt humor och vackert språk. Ett rikt persongalleri med livfulla människor. Jag är väldigt förtjust i  Mårtensson sätt att skriva och bygga upp en  historia. Det är lätt, ljust och vänligt. Älskar herrgårdsmiljöerna, dom vackra och ömsinta personbeskrivningar och så Mårtensson kärlek till maten! Hela tiden äter dom gott och läckert, vissa stycken fick jag nästan hoppa över då jag kände magen protestera, jag var iväg på ”jobb” och hade inte möjlighet att gå iväg och äta på flera timmar…

Jan Mårtenson, Döden gör en tavla

tisdag, juli 14th, 2009

Ett mord i New York, ett självmord i Geneve och ett inbrott i Stockholm. Finns det något samband? Konsten och den internationella handeln med de ”stora” namnen har huvudrollen och Johan Kristian Homan dras in i ett dödligt händelseförlopp bland fascinerande människor i udda miljöer där upplösningen sker i en romersk gravkammare.

Detta är så ”mysigt”, kanske lite fel ord att använda om en deckar fylld med mord och onda personer, men det är den känslan jag får. Stillsamma antikhandlaren Johan Kristian Homan med sin vackra Cleo de Merode, en vacker blåmaskad siameskatt hamnar mitt i en komplicerat fall med passioner, girighet och avundsjuka som en del av ingredienserna. Homan är en man som älskar rött vin, riktigt god mat och antikviteter, han är en mild person med en Jag funderar faktiskt på att införskaffa flera böcker om Homan, det finns rätt många!  Ska skriva in dom i ett annat inlägg. torr humor. Ett vällustigt språk med detaljrikedom, intressanta personerbeskrivningar. Jag gillar verkligen detta, det är en perfekt mellanbok, en pausbok, för att rensa huvudet mellan dom lite tyngre böckerna. Underbar läsning och en härlig lässtund.

Karin Fossum, Den onda viljan

lördag, juli 4th, 2009

Tre unga män har åkt till en stuga vid en tjärn i skogen för att umgås över en helg. Under en nattlig båttur kastar sig plötsligt en av dom över bord och drunknar. Hans kamrater lyfter inte ett finger för att rädda honom. Kommisarie Konrad Sejer börjar utreda det märkliga självmordet och inser så småningom att gåtans lösning står att finna i någon fruktansvärd händelse i det förflutna. De tre vännerna har burit på en hemlighet som två av dom är beredda att göra allt för att dölja. Men frågetecknen låter sig inte skingras:varför gjorde de inget för att rädda vännen? Varför hade den drunknande precis innan fått plötsliga ångestattacker. Då påträffas ännu ett lik i en sjö.

Jag e besviken. Först tänkte jag att jag fått ta i en lättläst variant av denna bok men så verka inte fallet vara.(Det som gjorde att jag tänkte i dom banorna var dels den stora texten, antalet sidor som e ganska få och enkelheten i språket.) För detta är inte bra, jag har älskat Fossums tidigare böcker, uppskattat den sävlige Sejer och hans godmodiga kollega Skarre och dom invecklade och spänningsfyllda historierna. Men i denna bok så finns inget av detta, allt bara ramlar på, kastas fram och helt plötsligt e boken slut… Och jag känner mig snuvad på konfekten, jag som längtat efter en härlig Fossum bok och så får detta, en menlös historia som inte på något sätt griper tag i mig, karaktärer som känns platta och trista och även Sejer och Skarre känns inte längre som gamla bekanta. Så en aningen besviken är jag allt.

Ann Cleeves, Vita nätter

lördag, juli 4th, 2009

Sommar på Shetlandsöarna, den årstid när fåglarna sjunger vid midnatt och solen aldrig går ner. I en enslig dal vid vattnet förbereds en vernissage på ett konstgalleri. Jimmy Perez, poliskommisarie på ön, är en av gästerna. Till vernissagfesten anländer en välklädd främling, går fram till en målning och brister i häftig gråt. Perez tar honom åt sidan och det framgår att mannen inte vet vem han är. Plötsligt är han försvunnen. Nästa dag hittas en man i en sjöbod med en clownmask för ansiktet. När Jimmy Perez börjar forska i det förflutna kommer han märkliga hemligheter på spåren. Gamla lojaliteter sätts på hårda prov, och till slut måste sanningen fram.

Detta är del två i en serie om fyra böcker som utspelar sig på Shetlandsöarna med den tystlåtne Jimmy Perez som lagens man. Även Fran Hunter från bok nr 1 är med i denna bok, dels som utställare och dels för sin nu mer privata relation med Perez.  Att lägga en deckar historie på ett ställe som är naturligt ett slutet ”rum” är väldigt smart, för som här i denna bok så känner alla alla, dricker grannen kaffe istället för te till frukosten så vet hela ön det innan lunchen serveras. Men när så en främling tränger sig på så ställs allt på prov, för vem av dom är mördaren? Cleeves är (utan att avslöja för mycket) en mästare på att helt vända på historien så man sitter som ett levande frågetecken, för den man minst anar det visar sig vara mer ond än vad man trodde. Shetlandsöarna är vackert beskrivna, man får en känsla för just denna årstidens ljusa nätter då solen aldrig riktigt går ned, dom karga bergsområden, dom små byarna och dess invånare. Och återigen så är det väldigt skönt att Perez inte är den stereotypa poliskommisarien, han är en lugn man och väldigt skarpsint. Tålmodigt nystar han upp historien och alla hemligheter. Han får hjälp av polisen i från Inverness, och där är det Kommisarie Taylor som tar en framträdande roll med sitt buffliga sätt och sin rastlöshet. Det är en stillsam bok som sakta nystar upp ”garnhärvan”, personerna i boken är utmärkt beskrivna och miljöerna är detaljrika. En lagom ”mysig” deckare och jag kommer läsa dom två andra böckerna i serien med, varje del utspelas under en viss årstid. Än så länge har vintern varit då i form av Svart som natten och nu sommaren Vita nätter.

Lisa Tucker, Det nakna hjärtat

söndag, maj 31st, 2009

En känd amerikan försvinner från Los Angeles med sina två små barn, Dorothea och Jimmy. Han tar dem med till ett bergigt och bortglömt hörn av New Mexico, där de får växa upp avskärmade från omvärlden. I denna fristad finns allt man kan önska sig av romaner, uppslagsverk och musik från förr men inte tv, datorer, radio eller tidningar. Barnen är extremt överbeskyddade, de får inte ens gå i skola och träffa jämnåriga utan undervisas av fadern. Dorothea är tjugotre år när hon lämna hemmet, iklädd femtiotalskläder och utan nutida referenser möter hon storögt omvärlden. Hon är på jakt efter sin bror som rymt hemifrån.  Sökandet blir en resa fylld av upptäckter som så småningom leder henne fram till sanningen om familjens förflutna och den fasansfulla händelse som brutalt förändrades hennes fars liv.

Vackert vemodig berättelse om familjen och hur en enda händelse kan vända upp och ned på hela livet. Om en far som desperat försöker skydda sina barn från den farliga och onda världen. Det handlar även om kärlek, mellan fadern och modern, en helt vansinnig kärlek, passionerad men med starka kontrollbehov. Barnen som växer upp utan kontakt med omvärlden är spännande och intressant att försöka föreställa sig, bra att författarinnan använder barnen för att visa på två olika sätt hur detta kan gå. Jimmy som det blir helt fel för när han konfronterar omvärlden medans Dorothea tar det mer som ett litet barn, trots att hon är 23 år när hon kommer ut i omvärlden, hon ser på den med ett litet barns ögon och är nyfiken och vill veta allt. Rent språkligt tycker jag är bra uppbyggt, jämn stil genom hela boken och hon beskriver personerna och miljöerna på ett bra sätt. Ibland hoppar boken mellan olika personer utan att man förstår förrän efter en stund att nu har vi bytt person igen. Lite jobbigt för man tappar tråden helt plötsligt. Men i det stora hela så är det en mycket trevlig lässtund och den gav mig sällskap under min tågresa genom svergie häromdagen.

Elly Griffiths, Flickan under jorden

fredag, maj 29th, 2009

En man som är ute och går med sin hund i den otillgängliga trakten utanför Kings Lynn i Norfolk får en chock när hunden plötsligt kommer springande med ett ben i munnen. Ett människoben. Kriminalkommissarie Harry Nelson misstänker att det är kvarlevorna av Lucy Downey, en flicka som kidnappades för tio år sedan, och kallar in arkelogen och benexperten Ruth Galloway. Ruth Galloway närmar sig fyrtio och har försonats med tanken på att hon kommer vara singel resten av livet. Hon bor ensam med sina katter och radion som sällskap och föreläser på universitetet. Mot sin vilja finner hon sig indragen i mysteriet med kroppen som begravdes i den sanka marken i hennes hemtrakter. När ännu en flicka försvinner bli läget mer desperat. Nelson och Ruth närmar sig varandra i jakten på saningen om flickornas öde samtidigt som Ruth börjar få hotfulla meddelanden.

Detta är författarinnans debut bok och jag tycker hon gör mycket bra ifrån sig. Visst det är en vanlig ”standar” deckare med alla dom rätta detaljerna, en kvinna som i detta fall är en arkelog, en manlig kommisarie, en kuslig miljö, mörka hemligheter och udda personer, men dock så fängslar denna bok mig mycket mer. Dels beror det på miljöerna, saltängarna, marsklandskapet, regnet, havet och gråheten, dels är det Nelson och Ruth, båda känns så ”vanliga”. Ruth är smart, beläst och ensam men ensamheten är något hon trivs med, så mycket att hon bosätter sig långt ut på landet. Nelson är en enkel kriminalare, inga spritproblem, en hyfsad relation med sin fru och barn och har ett och annat vettigt att komma med. Just att dom känns vanlig gör dom så mycket mer intressanta. Griffiths personskildringar är detaljerade precis som hennes språk. Hon sammanfogar arkelogin med brottsutredningen på ett snyggt sätt, dom mer vetenskapliga termerna är förklarade på ett bra sätt utan att  man känner sig dum i onödan. Jag är extra förtjust i just deckare som utspelar sig ute på landsbygden då miljöerna bidrar till en ruggig stämning, speciellt när man själv sitter i ett litet torp, vedspisen som knastrar, regnet som smattrar på fönstrena och mörkret kryper närmare.

Annika Sjögren, Som glöd blir till aska

torsdag, maj 21st, 2009

Sonja Walter slår sin man. Hon slår i desperation över hans slutenhet och stumhet. Staffan försvarar sig inte, men han känner sig förödmjukade och blir allt mer hatisk. Han drömmer om att Sonja ska dö. Livet skulle bli så mycket enklare då. Sina fantasier skriver han ner i sin svarta bok, den som Sonja tror är ett manuskript till en historisk roman. Så en dag inträffar något som stämmer allt för väl med Staffans fantasier.

En deckare utan någon avdankad polis, ingen alkoholiserad snut som är trött på livet.  Utan en ren psykologisk thriller om människan och denns hemliga mörker. Staffan stör jag mig på så mycket, jag vill ruska om honom och be honom öppna munnen, precis som Sonja vill. Sonja som skäms över sina handlingar så mycket. Starkt skrivet, rappt berättat och mycket intensiv. I mitten av boken blir en något utsvävande men författarinnan hittar strax tillbaka igen till rätt spår. Vissa detaljer känns onödiga och väldigt omständiga. Men hon visar med förståelse vad som döljs bakom välputsade fasader och lyckliga leender. En viss påminnelse om Rendell psykologiska penna har även författarinnan.

Steve Saylor, Venuskastet

torsdag, december 18th, 2008

En kylslagen januarikväll år 56 f.Kr. kommer två förklädda främlingar till privatdetektiven Gordianus hem i Rom. Den ene av dem, den egyptiske ambassadören Dio, ber om något Gordianus inte kan ge honom: hjälp att överleva. Innan natten är över är Dio brutalt knivmördad och Gordianus indragen i sitt livs mest skrämmande fall. Steven Saylors fjärde spänningsroman om den romerske privatdetektiven Gordianus är ett storslaget tragiskt drama om mord, svek och perversioner i Roms absoluta maktcentrum. Den mördade ambassadören var en gång i tiden Gordianus filosofilärare, och tyngd av skuldkänslor över att inte ha lyckats skydda sin gamle vän beslutar sig Gordianus för att hitta mördaren. Men snart finner han sig indragen i en härva av perversioner och svek där den förföriska och skandalomsusade Clodia är spindeln i nätet. Ju djupare Gordianus gräver i fallet desto tydligare blir det att inget är vad det verkar vara; inte de bevis han finner, inte den misstänkte han skickar till rätten, inte ens sanningen bakom Dios gåtfulla öde.

Historien tar avstamp i ett av Ciceros autentiska försvarstal. Här figurerar historiska personer som poeten Catullus och hans älskarinna Clodia, statsmannen Crassus och Julius Caesar tillsammans med ett fiktivt persongalleri med Gordianus och hans brokiga familj i spetsen. Vi får vandra längs det antika Roms gator, vi känner dofterna, vi hör den myllrande befolkningen som har Rom som sitt hem och vi får ta del av en mustigt och färgrik historia. Saylor är otroligt duktig på att måla upp en autentisk bakgrund till sin historia. Han blandar fakta med fiktion och han gör det så bra att man inte märker skarvarna i mellan dessa två. Spänningen ligger hela tiden på topp medan vi följer Gordianus jakt på ledtrådar. Mycket bra bok som blandar historia och deckare på ett skickligt sätt. Romarblod heter den första delen, sen kommer I Hades käfta. del tre är Catilinas gåta.

Ellis Peters, Ett utsökt mysterium

tisdag, december 9th, 2008

Året är 1141 och England sönderslits av maktkampen mellan Kung Stephan och Kejsarinnan Maud. Två munkar på flykt undan inbördeskrigets fasor söker en fristad i klostret i Shrewsbury. Broder Humilis, en korsfarare som lämnat sitt gamla liv och anslutit sig till benediktinerna och hans tillgivne följeslagare, den stumme och gåtfulle Fidelis. Allt förlöper väl till dne dag då den unge Nocholas, som tidigare varit Humilis väpnare, kommer till klostret och meddelar att han vill gifta sig med den flicka som en gång var Humilis trolovade. En slumrande tragedi väcks till liv, ett begånget brott tycks uppdagas- och det är bara den skarpsinnige och oförtröttlige broder Cadfael som förmår skilja mellan skyldig och oskyldig.

Jag är väldigt förtjust i Broder Cadfael och med Peters sätt att bygga upp en historia. Det finns ett flertal i serien om Cadfael och jag ska försöka få tag på dom alla. För mig är Broder Cadfael som en korsning mellan Sherlock Holmes och James Bond men med munkkåpa och förflyttad till 1100-talet. I just denna bok har dock broder Cadfael en mindre roll än vad han tidigare haft. Här får istället dom andra karaktärerna tar större plats allmedan broder Cadfael står stillsamt vid sidan och väntar på att kunna hjälpa och leda vilsna själar på rätt väg. I denna bok begås inte ett enda mord, inte en droppe blod och ingen mördare. Men det är ändå en spännande historia med många komplikationer och svårigheter. Allt medan England blöder under inbördeskrigets fasor. Miljöbeskrivningarna är detaljrika och fulla av liv. Det doftar örter i broder Cadfael örtgård,  solen bränner en på kinderna och man hör kyrkklockan ringa till bön. Underbart! Perfekt läsning när lusten inte är så stor, när man inte orkar med allt för tunga böcker. Då kan man återkomma till broder Cadfael och då stillas hjärtat en stund och man får ro i kroppen.


Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu